Om jag hade vaknat hemma i Birkastan hade jag haft den här tidningen på hallmattan. Tänk att det finns så mycket intressant och roligt i de kvarteren och att utbudet på restauranger och butiker är så bra att det finns underlag för en alldeles egen tidning. Det tycker jag är fantastsikt!
Trots att jag är långt borta från ett eget väntande ex på hallmattan känner jag ändå att jag delar tidningen med er, kära Birkastansbor. Jag har ju haft förmånen att få berätta om vår flytt för er i form av en krönika sedan första numret. Tack Lars för att jag fått behålla en stadig fot i mina hemmakvarter på detta sätt.
Om jag hade vaknat hemma i Birkastan idag hade jag säkert gått ner på 7-eleven och köpt lussebullar. Vi försökte oss på att baka egna här igår. Det gick att få tag på färsk jäst i veckan för att det har firats Thanskgiving, i vanliga fall får man hålla till godo med torkad. Jag lyckades hitta saffran också på samma affär, men köpte bara en förpackning eftersom den kostade över 10 dollar (närmare 100 spänn). Jag visste inte hur mycket den skulle räcka till, men efter en koll i receptet så var det ju alldeles för lite med de 0,3 gram jag hade köpt. 1 gram till en sats skulle det vara. Det hade blivit 300 kronor med full saffrans-styrka... Nu sitter vi här med ljusgula bullar som smakar ok, men inte mer än så. Tänk vad många saftiga, stora och snyggt formade lussekatter jag hade fått på 7-eleven för samma pengar... Ibland är det lätt att längta hem!
Om jag hade vaknat hemma i Birkastan, köpt mina lussebullar på 7-eleven och suttit med tidningen framför mig på frukostbordet så hade jag kanske läst om en (annan) tjej som tog make och barn och flyttade till äventyret i en amerikansk småstad. En tjej som hade svårt att få tag i färsk jäst och saffran, som bakade misslyckade saffransbullar. Då hade jag garanterat längtat dit!
Det är lätt att längta hem, lätt att längta bort. Så svårt att leva i nuet. Nu har snart ett av våra två år härborta gått. Därför försöker vi uppskatta varje dag som går. Vi försöker leva i nuet. Därför försöker vi uppskatta även svagt ljusgula lussekatter!
6 kommentarer:
Vi bakar riktiga här... Och vi har massor av saffran. Räknas det som knark om man skickar?
Fast nu säger maken (som gjorde degen) att han nog hade för lite socker i den ena. Så vi kanske också får konstiga...
Det är ju ett rån! 300spänn för lite saffran! Huh!
Nu vet jag det, kan aldrig fira jul därborta - lussebullar är ju julfavoriten nummer ett!
Kram Mia
Det låter inte skoj! Inte skoj alls! Jag önskar dig en underbar första advent! Långt bort hemifrån! Kram anna
Sitter och läser om dina ljusgula bullar en stund innan jag ska gå och sova. Får då också syn på den lilla bilden på "fyll i boken". Den såg jag ju på min första Formexmässa och blev förjust i den och har gått och funderat på om jag ska ta in den (butiken stödjer inte bokmoms ännu tyvärr). Jag pratade rätt länge med en tjej och det kanske var du eller din kompanjon. Lustigt på något sätt, världen är liten!
Tack för bidraget till utställningen, det kommer lite mer info imorgon eller på måndag.
himmel o pannkaka, det var det värsta.
men jag tänkte som pernilla överst om man inte kunde skicka lite till dig?!? fast den kanske fastnar någonstans på vägen, hmm men eftersom 0.5 gram saffran inte kostar mer än ja kanske en femton, tjugokronor här... (tio förra året så det kan ju inte ha gått upp så hiskeligt mycket?!)
men ja säg till om du vill ha lite saffrans paket!
kramar
Grattis till krönikeskrivandet! Jättekul! :)
Skicka en kommentar