Sverige har mycket att lära när det gäller service. Jag var på akuten i fredagskväll efter att en ådra på mitt ben plötsligt svullnade upp kraftigt. Jag började med att gå till min granne som är sjuksköterska och hon var gullig som ringde till jourhavande läkare på min läkarmottagning. I sånna lägen är det inte så enkelt att göra sig fullständigt förstådd eller att ens förstå vad de säger.
Nu har jag dock utökat mitt ordförråd och vet att vein är blodåder, blood clot är blodpropp och varicouse vein är åderbråck. Viktiga ord helt plötsligt.
Jourhavande läkare tyckte att jag skulle ta blodförtunnande medicin och bevaka så att inte hela benet svullnade men eftersom det kändes viktigt att någon fick se att det inte var en propp i benet så skjutsade maken mig till en jourklinik i stan. Den var tyvärr stängd så då hade vi bara valet att åka till sjukhusets ER (emergency room/akuten).
Vi tyckte att det var korkat att parkeringen nära entrén var reserverad men ställde oss där ändå. När vi kom fram till entrén insåg vi att vi skulle ha kört fram till entrén och lämnat bilnycklarna till personalen som då väldigt serviceanpassat hade parkerat åt oss. Snacka om att Sverige har något att lära där. (Nåde de som ska föda barn och inte kommer ihåg att betala parkeringsbiljetten - eller att fylla på den för den delen... Javisst ja, alla som i förväg VET hur länge de blir kvar på BB kan eventuellt klara sig undan om de har växel i rätt storlek vill säga....
Själva besöket på akuten gick snabbt, jag tror inte vi väntade mer än 20 minuter efter att jag blev inskriven. Det var ett äventyr och ett studiebesök i sig att vara där. Fast det kändes tragiskt. Flera väldigt överviktiga var där för vård och flera hade halva släkten med sig, inklusive barn trots att det var sent på kvällen... (Vi hade turen att ha våra inneboende hemma som kunde natta våra prinsar)
Nu var det inte fråga om någon blood clot, iallafall ingen djup och farlig sådan. Istället var det antagligen en blodåder som gått sönder och svullnaden var utläckt blod eller hur man nu ska förklara. Såhär 2 dagar senare har jag nästan ingen svullnad kvar men ett stort ömmande blåmärke. Och så ett uttökat ordförråd och en intressant erfarenhet naturligtvis. För att inte tala om 30 minuter bilresa på tu man hand med min make, det är inte varje dag!
Jag vågar inte tänka på vad besöket på akuten kostade, men det tar förhoppningsvis försäkringen hand om. Annars blir det nudlar till middag varje dag i sommar... Och gästerna nere i källaren får börja betala för sitt toapapper;)