Sitter med morgonkaffet vid datorn. Plötsligt hör jag:
- Heja Mamma. (en variant på Hej)
Följt av ett bedårande smil och en jättekram. Lillebror har vaknat. Solen har stigit upp!
Idag ska jag åka till skolan och betala (med check) skolans avgifter. Vi åker tillsammans med en ny svensk familj som just kommit hit. Deras 2-åring kommer gå i samma klass som lillebror. Jag känner bara glädje över att V snart ska börja skolan igen och vet att han kommer storm-trivas, precis som i våras. Försöker att också tänka positivt om A:s skolstart i nya klassen, men oroar mig lite. Senast igår sa han igen att han vill åka hem till Sverige. Han ÄR ju en sån som alltid hellre varit hemma än på förskolan, så han har lite uppförsbacke redan där. Men jag vet ju att det kommer ordna sig för honom också, vägen dit är bara lite längre och krokigare än för lillebror.
Annat på listan idag är:
- handla frukost till svenskarna som är på väg tillbaka från semster i Sverige
- åka till återvinningen (med fullastad bil!)
Har sovit hyfsat inatt och känner på mig att det blir en riktigt härlig dag idag!
1 dag sedan
2 kommentarer:
Känner igen mig i lite av både glädjen och ångesten i att ha barnen i en främmande skola. Det var mycket tårar, ånngest och on´t i magen när mina barn gick i en internationell skola utomlands men även mycket glädje och stolthet att de fixar det. Min äldsta längtade hen hela tiden men jag tror att de växer av "motgångarna" även om de inte förstår det.
Jag ska hålla koll på vasastan och Birkastan åt dig:-)
/ Amelie
Hej på er sötisar! Vet inte om det känns som någon tröst men Hugo vill absolut inte heller börja dagis igen. Jag hittar på allt möjligt som är kul men han blir bara ledsen och säger "lova att inte lämna mig där, lova att inte gå ifrån mig." Jag tror att A kommer trivas på nya avdelningen, det känns som du gillar den bättre och det är ju mindre oro bara det. Puss från Annika
Skicka en kommentar