fredag 7 mars 2008

Oväder?

Visst har jag sagt att jag inte är så intresserad av väder? Här måste man vara lite påläst vare sig man vill eller inte. Sedan vi kom hit har det varit 2 "väder-larm" som jag och A kallar det. Första gången visste inte jag och F vad det var för larm som gick. Vi visste inte att rekommendationen är att se på nyheterna för mer information och sätta sig i säkerhet. Vår säkerhet är vår källare och då framförallt rummet utan fönster. Men vi visste inte bättre och somnade om. Vi fick sedan höra att det varit en tornado den natten och att en person hade omkommit.

Andra gången larmet gick var det Thunder storm (åskoväder) och jag kan lova att det var blixtar som heter duga. Spännande och vackert tyckte jag. Inte heller denna gång gick vi ner. Båda killarna sov och det kändes både jobbigt och lite fånigt att släpa ner oss i källaren bara för att det åskade.

Nu har vi fått lära oss vad en vind kan åstadkomma och blivit tillsagda att ta larmet på allvar. Sagt och gjort. Igårkväll avbröts plötsligt barnprogrammet för en informationsbild följt av att larmet gick. Jag var själv hemma med killarna och ansvarsfull som jag är förberedde jag en evakueringen ner till källaren. Jag slängde upp en sovande V på axeln och krånglade ihop välling till A. Packade på mig två böcker och en filt. Blev osäker och bestämde mig för att lägga ner V igen. Jag hade ju tittat ut och kunde inte ens med god fantasi få trädtopparna att svaja. På nätet stod det noll vind och ingen varning. Hur skulle jag göra?

Jag gick aldrig ner med boysen. F skrattade gott när han kom hem och frågade om jag inte hade sett mailet med info om att larmet skulle testas. Nåja, nästa gång är jag bättre förberedd. Då gör jag vällingen innan jag lyfter upp 14 kilo på axeln. Det kommer gå smidigare då. Nästa gång.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Hej på er! jag läste om bloggen i Fredriks mail häromdagen (tack för det!) och har upp den som en favorit i min webbläsare, så nu kan jag titta in och läsa om ert liv och leverne då och då. Mycket välskrivet och bra, dessutom naturligtvis glädjande att höra att ni verkar trivas bra.
Kramar till er allihop från Jonas i Berlin

Annika Munter sa...

Fy, så otäckt. Alice i underlandet dyker upp i huvudet. Klart ni ska störta ned i källaren ögona böj, testas larmet ska ni så klart testa evakueringsvägen. Puss!