fredag 28 mars 2008

En sjukdag senare

Igår blev jag riktigt dålig med hög feber och hosta. Det var killarnas lediga dag och F var fortfarande på konferens i solen. Jag avbokade lunchen vi var bjudna på och baxade in oss i bilen och hämtade mat drive-thru (återkommer till det en annan dag!). Jag kände mig sämre och sämre och det blev dags att kalla in Mr Alvedon. Först ville jag bara veta hur mycket feber jag hade. De moderna termometrarna fungerade av olika anledningar inte så jag tog plats i sängen för att mäta under armen. Jag tänkte att det måste gå att få 10 minuter utan att behöva ingripa i killarnas lek. Men det gick så bra så, A satt på min sida av dubbelsängen med sitt lego och V var på golvet på andra sidan sängen.



Efter fem minuter kände jag på mig att det faktiskt inte gick så bra. När jag vänder mig om får jag se en lila väggmålning och en mycket stolt lillebror. Jag orkade knappt reagera utan bad A att ta bort pennan. Då kom lillebror runt sängen och började pilla med väckarklockan och ställde om tiden så att jag längre inte visste hur många minuter det var kvar på febermätningen. Men alltså hur är det möjligt? Varför ska han vara sååå nyfiken och pillrig med saker? Jag har inte ens hunnit ploppa tillbaka tangenterna han återigen pillat bort från laptopen i köket. Snacka om att det är dags att höja nivån på barnsäkerheten, eller borde jag kalla det V-säkerheten. Igår ropade den duktiga storebrodern "Mamma, kom fort, V har tryckt på nåt jättefarligt!" Det var återigen vägguttagen han pillade med. Han drar ur och stoppar i sladdar, byter dvd i spelaren, ringer med telefonerna, stänger av datorn, eller slår på, kopplar in och ur saker så att jag blir alldeles tokig. Kanske därifrån febern kommer, men hostan är defenitivt en influensa.

Hade vi varit kvar i våra 67 i Birkastan en sån här sjukdag hade det känts lättare. Där hade storebror redan påbörjat dekorationsmålningen av väggar och dessutom hade jag ringt efter förstärkning en trappa ner. Räddningen var att F kom hem till natten så att jag fick sova ifred 9 timmar! Det gjorde det lite enklare att klara av denna dag. Inget att rapportera jämfört med igår!

4 kommentarer:

Pernilla sa...

My God! Jag är fascinerad över Vs framfart!!! Krya på dig! Kram!

Ann Charlotte sa...

Han är verkligen snabb lille V, som Ville Vessla. Typiskt när man tror att allt går bra och dom "för en gångs skull" leker snällt med varandra, så är det alltid något tok på gång. Just att måla på väggen verkar få småbarn väldigt tysta.
Hoppas du mår bättre nu, A

Anna sa...

Elin har inte upptäckt väggarna som målarduk, bara golvet än så länge. Krya på dig, kram.

Annika Munter sa...

Wow, det måste vara mormors talang nedärvd, V har talang. Vem har du ärvt allt ditt tålamod från Linda? Im impad