onsdag 26 mars 2008

Fyra kilo semlor


Vad ska vi äta idag mamma?
Vår snälla Nanny (som vi inte har längre) lånade ut sin kokbok för att vi skulle få idéer till att laga på amerikanskt vis. V är den enda som tittat i den, men så är han ju också familjens matvrak.

Jag har faktiskt inte lagat en enda rätt på recept sedan vi kom hit. Det beror inte på att jag är spontaniteten själv och att jag gillar att skapa medan jag lagar. Nej, det beror på att vi ätit pannkaka, fiskpinnar och makaroner med korv i tre månader. Men så har vi ju förstås toppat med hamburgare på restaurang ibland. Fast det är inte så illa som det låter. Vi äter mer frukt och grönsaker här än vi gjorde hemma. Det blir oftare kokta grönsaker som tillbehör istället för sås och vi använder mindre halvfabrikat och mindre fett. Vi har aldrig förut haft en våg, men vi skaffade en för att kunna ha lite koll på de extrakilon vi väntade oss. Men det blev tvärtom, nu har jag istället tre-fyra kilo tillgodo på semmelkontot när jag kommer hem!

Eftersom bra fikabröd är en bristvara här så trodde jag vi skulle baka mer än vad vi gör. Första månaden gjorde vi kladdkaka ett par gånger och jag har lärt mig en variant på mjuk pepparkaka med pumpa i som blir helt ok (och som alla barnen här med olika allergier tål!). Men oftast så tar vi ostmackor till kaffet och det kan egentligen inte bli godare än så.

Men för tillfället är faktiskt fika-hyllan ovanligt full. På långfredagen gjorde vi en utflykt till ett IKEA som nyss öppnat i en stad två timmar bort. Fånigt nog pirrade det i magen när vi närmade oss. Ute på parkeringen var leendet bredare än någonsin hitills. Vi gick sedan omkring där i trängseln med raka ryggar och stolt blick. Jodå, vi är också från Sverige. Billy och köttbullar, det har vi vuxit upp med minsann! Tyvärr serverades det pommes till köttbullarna och ingen mjölk fanns det heller. Men vad gör väl det när man får avsluta besöket med att handla delikatesser. Knäckebröd, sill, lax, lingonsylt, vaniljsås, pärlsocker, Pågens kanelsnäckor, Ballerina-kex, pepparkakor, kaviar, Marabou choklad och en del andra mer eller mindre svenska och nödvändiga bristvaror.

3 kommentarer:

Ann Charlotte sa...

Åhh det låter underbart. Har man en fransk assistent får man croissanter från Stinas var och varannan morgon, det är härligt, men jag har absolut inget tillgodo på semmelkontot som du verkar ha. Det är alltid samma sak, år ut och år in, semmeltiden förstör det man var heroisk nog att försaka under jullovet.
Tur att det är gravidmode för alla just nu.
Kram, A

Pernilla sa...

He he, trots att jag inte vet hur ni ser ut så ser jag er framför mig, där på Ikea. :)

Anna sa...

Jag vet hur det var, när jag bodde utomlands, när man ääääntligen hittade falukorv eller filmjölk eller marabou. Lyckligare än så kunde man inte vara. Jag minns att vi fick frågan i skolan (i Spanien) vad vi tyckte att status är för något. Jag svarade svenskt godis! (jag tror jag var 11-12 år).