Det bara sköljde över mig. Längtan efter mina härliga energigivande tjejvänner hemma i Stockholm. Jag skulle kunna ringa och väcka er NU, ni ska ju ändå snart upp och äta frukost, eller hur? S som nyss börjat sitt nya jobb är säkert redan uppe. E skulle inte bli arg på mig över ett sånt tidigt samtal, snarare orolig. A skulle nog föreslå att hon kan ringa upp, typ senare. Ett samtal till er andra skulle jag överväga en extra gång i denna tidiga timma. (05.30 svensk tid)
Det är så härligt att ha svenska vänner här, men det påminner också om det som finns kvar där hemma. Väninnan som ligger på golvet i vardagsrummet och dricker vin när man ringer halv sju på kvällen bara som ett exempel. Eller väninnan som nattar sin son genom att viska samtal med mig. Eller hon som ringde och berättade att det kändes jobbigt att jag bor härborta. Javisstja, det var en och samma. Men du härliga, drömmande, levande kompis A, snart så är jag hemma igen. Om sisådär ett och ett halvt år.
Kära kusiner, ni som alltid flyttat efter mig. Först S som flyttade in i en likadan etta i samma trapphus i Birkastan (ja, OK, den var spegelvänd). Sedan C och J som flyttade in tvärs över gatan, också i Birkastan men på en annan gata. Jag bara måste få fråga, är det du T som står på tur att flytta hit nu månntro? Visserligen var du här i USA långt före mig, men du kan väl ta din vackra fru och flytta hit igen. Det skulle vara trevligt! Ni kan ju alltid börja med ett förbesök ni också.
Kram på er alla vänner!
4 kommentarer:
Birkastan? Ja där har jag också bott, mycket fina kvarter! Numer - sedan över tio år - bor jag i Enskede. Hittade hit via Anna of Sweden. Läsa bloggar är något helt nytt för mig - och något jag eg inte alls har tid för - som ensamstående studerande tvåbarnsmamma. Men med bara 1 termin av åtta kvar kanske man kan trycka inlite nytt. Skrev till Anna att ett liv som "medflyttande fru till arbetande make utomlands" inte alls låter tokigt i mina öron. Låter härligt!
Kram Ulrika
Första gången jag grät idag var av skratt när jag själv beskrev ett djur som en plirande ullboll, andra gången var nu. Jag är en riktig fjolla men oerhört glad att vara din vän. A
Vet du, jag fick tårar i ögonen när jag läste ditt inlägg, trots att jag inte ens känner dig "på riktigt". Känslan av att vara långt ifrån sina vänner fysiskt men så väldigt nära i tanken, känns dock igen.
Kram Zun
Saknar dig här hemma i Stockholm oxå! Tycker Åhlens känns ännu tristare än vanligt...
Skicka en kommentar