tisdag 8 januari 2008

Fiasko första dagen!

Vi är på plats sen några dagar.
Jag är trött och hungrig hela tiden.

Idag var Fs första jobbdag och min första dag som amerikansk hemmafru.
Jag vet inte vad som hände men allt blev ett fiasko. Jag var trött och irriterad hela dan, V geggade ner sina sista par skor, jag lagade en pasta som hade sett sina bästa dagar och som ingen av killarna åt, jag hamnade på Walmarts lista över snattare, F klagade över att det var stökigt när han kom hem. GGrrrr...

Jag vet inte om värmen hakat upp sig men vår tillfälliga lägenhet var idag som en kvav bastu. Och inte kunde jag förstå hur man öppnar fönstren. Vid lunch-tid var jag helt slut och uttorkad och började laga pasta och köttfärssås. Jag kan erkänna att den var inte min bästa, den såg faktiskt inte klok ut, ingen av killarna åt heller! Jag skyller förstås på de amerikanska råvarorna som jag inte har hunnit lära känna ännu (Barillas pastaskruvar, gul lök, fetaost, majs, sweet-&-sour-nånting-typ-creme-fraiche-men-ändå-inte, färska tomater). Det blev restaurang-besök till middag!

När vi väl kom ut ur vår tillfälliga lägenhet - efter att jag mutat A med att vi skulle gå in och äta glass så snart V somnat i vagnen - sprang V rakt ut på gräsmattan som var en enda stor geggamojja och - satte sig!

Hur det var gick vi aldrig in efter glass utan vi promenerade (härligt!) 5 minuter bort till Walmart och skulle köpa en leksak till A. Men vi kunde inte enas, han ville bara köpa "något som krigas" och "som är för större barn än jag är för jag klarar det" och jag ville absolut inte köpa detsamma. Till slut befann vi oss i den situationen att det inte fanns nånting A ville ha som han kunde få bland de 80 m2 leksaker som fanns. Mina förslag var Legos brandbåt bland annat, men det var visst helt fel. Till slut (efter 45 minuter) enades vi om ett Pokemon-spel till hans Nintendo som skulle vara för "Everyone". Hur gammal en Everyone är förtäljde dock inte omslaget. På vägen ut tjöt det om oss och jag blev uppskriven på en lista. Vet dock inte vad detta var för en lista för vakten tittade inte ens i påsen att det jag hade med mig stämde överens med kvittot. Kom fram till att då finns det bara två möjligheter:
1) De litar på larmet och jag är snart med i polisregistret
2) De utgår från att inga kunder snattar utan kontrollerar vem av kassörskorna som glömmer att larma av flest gånger
Vad tror ni?

Det visade sig när vi kom hem att denna Everyone som Nintendospelet var anpassat för iallfall ska kunna läsa och vi blev enormt besvikna. Men nu efter ett tag när vi båda testat lite är det ganska kul för både A och mig, så just leksaksvalet kanske inte var ett bottennapp iallafall. Alltid något på en hel dag.

Nu sitter jag här i tystnaden och vill inte acceptera att för varje extra rad jag skriver får jag mindre sömn (och mindre tålamod) imorgon. Det är helt förståeligt att killarna är lite klängiga och oroliga just nu, men inte mindre jobbigt för det. Totalt sett går det nog ändå ganska bra!

5 kommentarer:

Annika Munter sa...

Hejja Linda, det gäller att skriva upp sig på alla listor som finns. Speciellt nu i början, när ni är nya i stan.

m family goes västerut sa...

Tack, det tänkte jag inte på! Är väl mitt undermedvetna som agerar.

Ann Charlotte sa...

Verkligen lyckat med snatteri första hemmafrudagen, det dröjer inte länge förrän du startar ett förhållande med en underårig läkare och tvingar honom skriva ut en massa lugnande medel, till både dig och barnen...

Snygg duk förövrigt, A

Anonym sa...

Kul att läsa om ert nya liv, väntar med spänning på mer:-).

Anonym sa...

Underbara bilder. Vi längtar ännu mer.
Puss Mamma o Pappa