måndag 19 maj 2008

Goda grannar

Vår gata utanför oss går som en hästsko och vi är sex stycken familjer som bor runt den. Vi råkar vara två svenska familjer så vi tog tillfället och bjöd in våra närmsta grannar på middag. Vi gjorde en skriftlig inbjudan för det kändes som att man gärna gör det här. (och jag pysslar ju dessutom gärna med det) Vi hade utlovat lite svenska delikatesser och gjorde ett smörgåsbord med sill, lax, kokt potatis, knäckebröd, jordgubbstårta m.m.

Vi var lite osäkra på hur detta egentligen skulle bli. Skulle alla komma som hade tackat ja och skulle de komma på utsatt tid eller droppa in lite nu och då? Vi känner oss minst sagt lite vilsna i sociala koder här. Dessutom har den andra familjen erfarenhet av att bjudna gäster inte kommer. Vi har heller inte träffat grannarna alls mycket så det kändes lite som en chansning om det hela skulle gå hem. Men alla kom, på utsatt tid dessutom, och det blev oerhört lyckat. Faktiskt så blev det bättre än vad jag kunnat föreställa mig. Maten var uppskattad (till och med sillen!) och det var roliga samtal kring bordet.

Grannarna på hörnet ville absolut bjuda hela gänget hem till sig snart. Ska bli intressant att se om det blir av. Många säger att man här ofta pratar om att bjuda hem, kanske till och med om man möter någon på affären för första gången, men att det inte alls betyder att det kommer bli så. Att det bara är ett vänligt och artigt sätt. Men vi får väl se. Det här var vår första erfarenhet av att träffa amerikanare på middag men jag hoppas verkligen att det snart blir en uppföljare - med och hemma hos våra goda grannar.

1 kommentar:

Helena V sa...

Hej! Vi bor i ett amerikanskt område med mkt äldre (inga barnfamiljer). Vu tycker det är skönt på ett sätt då vi inte orkar ha barn plingandes på dörren hela tiden (jag vet jag är lite ego)... Dock blir vi hembjudna ofta till grannar på coctailfest med matiga tilltugg (där barnen är mer än välkomna). Ofta kommer alla i tid och sen stannar man ca 4h. Vi bor i ett område där många flyttar in. Amerikaner i vårt område verkar flytta mkt inom landet och alla är intresserade av nya vänner. Dock fick jag ca 10 telefonnummer första veckorna här. Jag ringde aldrig för jag hade min lilla som skulle ammas mkt och min dotter var så himla blyg. Kände att de behövde landa. Vi har en stor jättepoppis lekpark i närheten så vi går dit och träffar alla istället, då kan vi bestämma när. Sen går ju dottern på preschool och blir bjuden på kalas etc och jag olika hempartyn hos mammorna.