fredag 1 februari 2008

Seven-Eleven



Att skolan gör intryck på A är inget att tvivla på. Titta på den fina dukningen som A gjorde till födelsedagsmiddagen. Servetten noga utvikt under tallriken, precis som de ska göra i skolan! Jag som kan vara lite kritisk av mig tycker dock att det är en aning svårt att torka sig om munnen när den ligger där, men det kanske inte är syftet, eller? Någon som förstår?

Idag hade vi en väldigt bra dag i skolan, jag är mycket imponerad av A´s intresse att ta till sig engelskan och mod att våga använda de ord han kan. Han var mäkta stolt och glad över att gunga i trapets på gymnastiken (den fria leken!). Det var många känslor på en gång inom A där han stod högst upp på stegen som de använder för att nå upp till trapetsen, jag tyckte iallfall mig se både glädje, spänning, nervositet och stolthet. Efter tredje gången kom han springande till mig som satt och tittade på en bänk bredvid och frågade vad det betydde när läraren sa "Ready?". Han lyssnar och försöker. Tidigare hade han inför läraren räknat på engelska från 1 till 9 utan att tveka. Han var nervös och glömde bort vad 4 heter, och trots att jag försökt rätta till ett vansinnigt gulligt fel han gör så sa han återigen ...five,six,seven,eleven... Stackars innerstadsbo, han kommer ha svårt att lära sig att 7-11 inte är ett gångbart begrepp just här! För övrigt saknar jag deras croissanter.

Jag provade att gå ifrån A en stund idag, typ 10 minuter. Hade inget särskilt ärende utan gjorde mig ett utanför byggnaden där hans klass håller till. När jag kom tillbaka stod han vid dörren och grät och blödde lite lite näsblod. Det är andra gången på några dagar, det som händer sällan annars, så det är nog en annan form av tårar. Men jag märkte att han spelade lite också för det gick snabbt över. Lärarna var lättade att se att han inte sprang ut från själva huset, det är deras största farhåga.

Vid 8 imorse kom Nannyn. Vilken lättnad att bara ägna sig åt en vildbatting och göra honom klar att åka iväg till skolan. När vi sedan kom hem låg lillebror och sov och Nanny hade diskat undan lite fastän vi sagt att hon inte behöver göra något sånt. Det känns otroligt skönt att få den hjälpen just nu. Det är värt varenda krona av F´s lön... Eftersom jag ska läsa kurser i digital bildbehandling och design så kanske vi behåller Nanny även efter A´s inskolning så att jag kan få lite lugn och ro till att ta några fler högskolepoäng.

Hur det gick med tårtan? Jo, smeten är kvar i kylskåpet och kommer stå där tills jag kommer mig för att slänga den. Nannyn kom med kakor, antagligen trodde hon att jag fullföljde tårtbaket. Tårta köpte jag, den minst skräckinjagande jag kunde hitta och som ni kan se nedan, den ligger nu i soporna. Så var det med det.



Köpte mig för övrigt en egen födelsedagspresent idag. Den var snygg, smart, svensk - och billig! Ergorapido 2-in-1. Eller om man hellre vill säga en handdammsugare från Electrolux. Hemmafru, det är vad jag är trots allt!

3 kommentarer:

Anonym sa...

Hej! Jag är en nykomling som fastnat för din blogg. Läser med lite fasa om inskolning mm i den amerikanska skolan. Nåväl, det blir väl bra det med. Läbbigt att det är så svårt att hitta råvaror för att laga mat!

Ergo-Rapido var en av mina julklappar också. Me love!!!

Ha det så bra där i USA önskar en göteborgstjej i exil i Örebro. :-)

m family goes västerut sa...

Hej, skriver mest för min egen skull och familjen därhemma, men såklart att alla är välkomna att ta del av hur vi har det. Tack för att du skrev en kommentar!

Angående skolan så är denna privatskola med montessori-inriktning som vi går i antagligen rätt annorlunda mot den kommunala skolan utan inriktning "public school". Ska ta och berätta mer om vår skola vid tillfälle.

Kul med kommentarer hursomhelst. Ha en bra helg! Linda

Anonym sa...

Hej kusin vitamin!

Vad roligt det är att följa er livsresa. Jag tycker att det är så häftigt att ni har åkt. Det är inte alla som vågar anta den utmaningen. Jag blir avundsjuk när jag tänker på det dock. Tänk på allt spännande ni får vara med om! Tomtebogatan är sig lik sen ni åkte, jag lovar :)

Här i lägenheten är det tyst och tomt , Johnny är ute och kalasar. Jag jobbade sent ikväll så just nu sitter jag mest bara och njuter av att få slappa lite. Jag har börjat dansa på balettakademin, street hiphop (feminine vibe), det är väldigt kul. Feminine vibe är faktiskt inte så dramatiskt som det låter. Det är nog mer det att det inte är några killar som vågar gå på den klassen. Hur som är jag glad att du förde mig in på dansbanan :)

Pussar och kramar till dig, Fredrik, Alfred och Vilgot.

Ps. Berätta mer om vad/hur du ska plugga. Dessutom är jag nyfiken på att få höra om Fredriks amerikanska chef.