Jag for till stan

igår för att äta frukost med en vän. Passade på att prova min kommande pendlarväg med bil till infartsparkering och sedan tunnelbana.

Phu, det var väääääääääääääääldigt länge sen jag åkte tunnelbana tydligen. Kände mig alldeles illamående och snabbt raserades min tanke att läsa böcker på vägen. Jag som trodde jag skulle hinna med en del framöver. Men det var väldans intressant att sitta och höra på alla intressanta pågående konversationer. En kille sökte projektledare till sitt jobb och jag var nära att avbryta samtalet och presentera mig, men så kom jag ihåg att jag ju redan har ett bra jobb. Hehe.

Men iallafall, det var mindre trevligt på tunnelbanan än jag mindes. Men så var det alldeles UNDERBART att kliva av på Sankt Eriksplan. Plötsligt var jag 20 och hade precis köpt min första lägenhet bredvid Bönor och Bakat. Det luktade likadant som då. Just idag gick jag Rörstrandsgatan fram och sprang på en gammal förskolemamma (ja, alltså inte en gammal, utan en mamma till en tidigare förskolekompis till storebror) och fick höra senaste nytt om storebrors förskolekompisar. Vilka som nu gick tillsammans i ettan och så vidare. Det var roligt och spädde på min längtan att flytta tillbaka till kvarteren.

Efter en supermysig frukost på Xoko med min tidigare granne promenerade jag i solskenet bort till Å City. Där var det omgjort minsann. Hittade inte rätt nånstans. Och tio spänn för att gå på toa när man just spenderat flera tusen kronor, det är ju HUTLÖST. Men vad gör en kvinna i nöd. Jo, betalar tio spänn såklart och ser ändå nöjd ut på utvägen.

Jobba i stan och bo på landet, det är nog inte så tokigt ändå. Fast man får pendla med tuben.