Idag var storebror Alfred på besök i skolans etta. Han som är kvar i åldersblandad förskola tyckte det var superhärligt att få ha en skoldag såsom ettorna. I vår skola består ettan av ca 15 elever, två supergulliga fröknar plus tre speciallärare i konst, musik och datorkunskap. Lyxigt värre! Och idag när ettorna var på besök i tvåans klassrum (här bytar man fröknar och klassrum varje år) var Kindergarten-barnen alltså i ettans klassrum. Oj, vad han är redo att börja skolan, det har jag känt länge och ibland tänker jag att han hade trivts bättre i en 6årsklass istället för att vara kvar i förskolan. Men allt har ju sina sidor såklart.
Just nu är storebror vääääldigt bestämd över att han vill börja ettan här, och det hade inte alls varit nån dum ide, om det inte vore för att vi liksom redan börjat planera vår hemflytt.
Igår kväll frågade jag maken lite försiktigt om det är helt kört, om det eventuellt möjligen skulle gå att förlänga lite till... Men tåget har visst gått som han uttryckte sig. Jaha, och nu känns det som att vi står här, storebror och jag, med varsin biljett i handen. Klart det känns snopet!
12 timmar sedan
1 kommentar:
Det är väl så att ju längre tid man bor här desto fler saker uppskattar man och vill upptäcka mer... Hoppas att A kan känna sig lika entusiastisk hemma i Sverige, så småningom, och att ni alla kan njuta lite extra av den sista tiden här... Kram!
Skicka en kommentar