Såhär gick det efter att lillebror gett bort sina nappar:
Det blev mycket värre än både lillebror och jag hade trott det här med att vara utan napp. Utan att ha erfarenhet av missbrukare så var det så det kändes, som att jag spenderade natten med en missbrukare på avvänjning. Lillebror var först hyperaktiv och ville inte lägga sig. Sedan stod han bredvid sängen och sa
-Kolla, mamma (sträckte armarna uppåt). Jag är inte alls stor. Jag räcker inte upp till taket.
Tio minuter senare grät han över boken Bu och Bä och ytterligare 20 minuter senare SKREK han att han inte kunde sova utan napp. Han låg och vred och vände, grinade och våndades över paketet han skickat. Jag var helt fascinerad, överraskad och undrade vad jag egentligen hade påbörjat... Varför kan inte killen få ha napp egentligen??
Hade jag råkat se en napp där under madrassen hade mammahjärtat gett honom den. Men (som tur var?) fanns där igen och lillebror somnade till slut. Vi får väl se hur det går ikväll. Om jag har kommit på varför V inte ska få ha napp när han sover och om han själv undrar varför han ska ha det...
14 timmar sedan
6 kommentarer:
Kämpa på! Det är värt det tillslut!
Kram Anna
Förstår ert dilemma. Vi förbereder oss för att napparna ska ges till "midsommarfen". Hmmmmm!
Lycka till!
Oj oj oj... Då vet man vad man har att vänta om ett år eller så... Lycka till! Kram Lena
Oh God! Vi har tänkt att rycka dem till helgen, på Skansen... Men hon är inte alls med på noterna. Det här kommer att bli minst lika ugly som för er. Hu! Styrkekram!!!
Hugo tappade bort sin napp häromdagen och det gick hur bra som helst att sova utan märkte han. Sen fick han välja ett gosedjur på en loppis. Nu försöker Petter sluta snusa, han ska få ett par jeans när han har varit utan några veckor (som ha sparat ihop till utan snuset).
Lycka till!
Följer er.t liv med stort intress. Det är alltifd lika kul att läsa om andras vedermödor, i synnerhet när man känner igen sig själv.
Det blev ingen träff den här gången men livet är långt. Jag hoppas på ett annat tillfälle.
Ha det gott! Nu ska jag ta mina pojkar till frisören. Det var så länge sedan så sjuåringen är pirrig i magen :)
Skicka en kommentar