Svårstarrtat!

Typiskt! Bilen startade inte! Hade bytt bil med maken för att köra upp med vår lilla Prius istället för den stora "bussen". Men där satt jag en aning stressad med båda barnen som skulle till skolan och en bil som inte startade. Försökte flera gånger, gick ur bilen, prövade på nytt. Var säker på att maken hade tryckt in nån knapp kvällen innan som satte stopp för maskineriet. (vår bil startas med en knapp och inte med nyckel!!) Det fanns inte så mycket tid att spela på så jag fick ringa efter förstärkning. Min kära granne tog killarna till skolan och maken fick ursäkta sig från det tidiga mötet och komma hem... ...bara för att sätta sig i bilen och starta utan problem. Jag väljer att inte se det som pinsamt utan som intressant hur man fungerar när man är stressad eller nervös. Och så är det slutsnackat om det...

Klarade iallafall uppkörningen och det var tur för mitt internationella gällde bara ytterligare en dag. Så nu har jag ett tillfälligt kort och får mitt permanenta i brevlådan inom kort. Jag kan pusta ut och fortsätta köra lagligt.

På körkortet komer det stå att jag är +10 kg mer än vad jag egentligen är. Råkade visst tänka fel när jag kollade in tabellen som gjorde om kilo till pound. Det roliga var att jag kom på det efter en stund, men då var det för sent att ändra tyckte jag. Man vet ju aldrig, kanske lägger på mig det under julen iallafall...

I bästa fall kan jag skylla alla dagens misstag på sömnbrist sista tre veckorna. Eller att jag är född 7 veckor för tidigt. Vad skyller ni era misstag på?

Sådärja!

- You passed.

Jag skrev teoriprovet idag tisdag och har nu bokat tid för uppkörning. Mitt internationella körkort går ut på fredag så det gäller att jag klarar mig.... Ibland är det bra med en tydlig deadline...

Kan inte föreställa mig hur det skulle vara att inte få lov att köra här. Med bilberoendet som råder skulle hela vardagen stå still, typ. Fast det vore ganska intressant att prova hur det skulle gå utan bil, hur man löser saker och ting. Det måste vara lika utmanande som köpstopp kan jag tänka mig, fast kanske värre... Men vid närmare eftertanke inte så intressant att utforska att jag vill missa uppkörningen. Så håll tummarna!

18 år och smitare

Ibland känner jag mig som en riktig smitare. Ikväll gjorde jag det. Skulle åka och köpa en sak på Hobby Lobby men blev kvar där ända tills de stängde vid åtta. Tänk vad det är roligt att gå och kolla in allt konstnärsmaterial och annat. Jag var ganska målmedveten i början, sedan spårade det ur. När det bara var fem minuter till stängning fick jag rusa runt och plocka ihop det jag var ute efter. På vägen hem svängde jag in på Wal-Mart för att köpa bubbelpåsar som ska skickas hem till Sverige och Åland.

Känner mig lite fånig, men det är en sån frihetskänsla att sätta sig i bilen och sticka iväg ett tag. Hu, det låter som jag verkligen ogillar att vara med mina barn, men så är det inte. Behöver bara lite tid själv ibland. Iallafall så är vår Prius så himla cool att köra, med back-kamera och utan nyckel och allt! Och med latino i högtalarna på högsta volym så är det rena rama första-körkortet-känslan. Inte för att jag haft fler körkort, men ja ni fattar.

Totalt tog det tre timmar och under tiden hade maken helt enkelt fått ta läggningen av killarna. Men lillebror var arg som ett bi när jag kom och han sitter nu här bredvid mig på golvet och pysslar med klistermärken istället för att sova. Jag förstår honom. Jag väljer också att sitta uppe och pyssla på nätterna...

Pink truck vs miljöbil

Det blev ingen pink truck som A önskade, det blev istället miljöbilen Toyota Prius. Det känns extra viktigt här att aktivt välja de miljöalternativ som finns. Även om just punkten "vara miljövänliga" inte har legat högst i vår prioritering hitills, så börjar vi sakta leta efter de bättre alternativ som finns.

Vi samlar förpackningar för återvinning i garaget. Det blir en hel del! Mjölkförpackningarna här är i hårdplast och rymmer 1,9 liter. Hemma i stan gick det 4 veckor innan vi hade fyllt en liten plastback med förpackningar, här tar det 4 dagar att fylla en flyttkartong.

Mjölk är för övrigt något som A numera beställer själv när vi är ute och äter. Det glädjer både honom och oss!

Pink truck

Vi hyr bil här än så länge men det börjar bli dags att köpa en. Vi väntar fortfarande på leasingbilen så just nu har vi två hyrbilar. Det finns inga andra sätt att ta sig fram här om man inte vill promenera på motorvägarna förståss, eller lifta. Jag skrev i början att jag hade sett en cyklist, honom eller henne har jag inte återsett sedan dess, men i vårt bostadsområde finns faktiskt några promenadvägar där man vid fint väder ser en hel del folk röra sig på allehanda sätt. Skönt för dem tänker jag då. Att vara ute i friska luften och röra på sig är hur konstigt det än låter nästintill en utmaning här.

Bilen då? Jo, min man och jag vill gärna att det ska bli ett ultimat köp (som med allt annat än krims krams). Vi vill ha en miljöbil, som inte är för stor, men tillräckligt stor för att inte vara minst på vägen här (det betyder att den måste vara rätt stor med svenska mått mätt), som är en lämplig bil att ta med sig hem till Storstan, som är bra att packa i, som inte har för stor motor, som helst inte ska kosta för mycket och som båda ska gilla att köra. Det är svårt nog för oss att välja flingor i det här landet så när det kommer till en bil... Dessutom faller över 90% av bilarna bort redan vid första kriteriet.

Fyraåringens förslag är en rosa lastbil! Jaa, det beror på hur man ser det, kanske inte helt fel vid närmare eftertanke. Vet bara inte hur jag ska gå tillväga för att få in F på det spåret.

A har feber och jag undrar om det inte beror på hans hemlängtan. Han längtar sååå mycket hem. Särskilt mycket saknar han sina killkusiner. De har bokat resa hit i juni, och vi säger att de kommer snart, tur att han inte vet att det faktsikt dröjer jättelänge. Det lär han visserligen märka men vi hoppas att det tröstar just nu. Som tur är kommer mormor och morfar redan om bara några veckor. Det kommer vi alla må bra av!



A fångad i hallen på den nyihopsatta IKEA-bänken.