Maken ringde precis till klagomuren och undrade varför hans fru plötsligt skriver säljande klädtexter. Han tänkte att jag kanske sålt mig och tagit emot dressar som muta. Om det ändå hade varit så bra tänkte jag för en sekund.
Nä, jag bara märker mer och mer hur dåligt jag mår över den slit-och-släng-mentalitet som råder här. Det är så dålig kvalitet på mycket att det inte ens håller en säsong. Min granne var tillbaka till affären med både sin nya riskokare och parasollet. Och nu pratar vi inte om en granne som inte vet hur man kokar ris, nä nu pratar jag om en hemmafru som tar sin roll på allvar (till skillnad mot mig...). Hon om någon kan koka ris, det är jag säker på. Men sakerna höll helt enkelt inte. Och det händer alldeles för ofta här tyvärr. Slit och släng till billig peng. Huvaligen.
Därför känns det extra bra att lyfta fram och diskutera kläder och saker med kvalitet. Saker som har en chans att ärvas igen och igen och igen. Och så är jag visst extra förtjust i svenska saker just nu. Man är visst aldrig så svensk som utomlands!
1 år sedan
