onsdag 31 mars 2010

Tillsammans ändå

Hej då Morfar! Hälsa Mormor med en stor kram!

Kloka storebror A sa till mig en dag att när morfar Arne dör så är vi ändå tillsammans hela tiden. Han kan se oss men vi kan inte se honom.

Morfar, imorgon på din födelsedag äter jag prinsesstårta med dig. Och det skulle inte förvåna mig om det försvinner små bitar från min tallrik. Alfred brukar få rätt.

2 kommentarer:

Min plats i solen sa...

Så klokt och fint skrivet. Och visst är det så att inte ens döden skiljer oss åt. Tillsammans för alltid.

Sköt om dig!
Kram Lotta

Gustaf sa...

Hej vännen,
eftersom jag förlorat både pappa och morfar de senaste åren kunde jag inte hjälpa att det kom ett par tårar, trots att jag delar ett arbetsrum med två, när jag läste detta och tidigare fina blogginlägg. Det är tufft att förlora di gamle, trots att det kanske är bäst för dem.
kramar, Gustaf