Mission completed

Det är nu tre dagar sedan mitt uppdrag som hemmafru tog slut. I måndags morse tågade jag till arbetet för första gången på 4,5 år... Det känns skönt att vara tillbaka i ett vuxet sammanhang med riktiga uppgifter (förstå mig rätt här).

Upplevelsen av att vara iväg, att göra sig hemmastadd i ett nytt land med huvudansvar för familj, hus och sociala relationer har varit ett innehållsrikt och stort äventyr som jag är otroligt glad att ha upplevt. Inte bara livets glada dagar, men mer liv. Mer känslor, mer upplevelser, mer tankar, fler möten, fler intryck. MER av allt helt enkelt.

I huvudet har jag hunnit summera och gå igenom stora delar av upplevelsen, men det är nog ett pågående arbete som fortsätter ett bra tag framöver. Jag försöker att inte prata för mycket om det med andra runtomkring för alla är så upptagna av sitt. Det är rätt intressant i sig att det är på det viset. Vi hade förmånen att få ett hemkomstsamtal med en kvinna med lång erfarenhet av familjer som bott tillfälligt utomlands och hon sa till oss att hon antagligen är den person som kommer visa störst intresse för vår tid i USA. Men när jag tänker efter så undrar jag om det inte gäller alla runtomkring oss och inte bara oss utlandssvenskar. Varenda en av oss är så fruktansvärt upptagna med vardagen att vi inte hinner riktigt med att engagera oss i andras upplevelser. Något att tänka på. Måste det vara så? Det känns fruktansvärt tragiskt i så fall.

Men hur som haver har ni som läser här varit ett stort undantag. Ni har visat ett genuint intresse över vår upplevelse och mina ibland tramsiga funderingar över stort och smått. Bloggen har varit den ventil jag behövde. Ett stort TACK till alla er som läst här mer eller mindre regelbundet.

Men nu tar liksom historien slut. Äventyret som hemmafru är slut och jag återgår till att uppleva och upptäcka saker på privat basis. Känns tråkigt på många sätt och jag får hitta andra vägar att fortsätta sätta ord på mina tankar.

Nu är det dags för mig att ta tag i mitt paraply och flyga vidare.
Thank you, darlings!